Tjoho! I sex veckor har jag nu gått på LCHF. Jag har skött mig bra alla dagar utom en, något jag fick sota för då sötsuget, magknorrandet och hungern kom tillbaka direkt! Tog sen tre dagar att komma tillbaka in i ketos, och sen kändes det hur bra som helst igen. :) Det tål att upprepas, för jag är faktiskt fascinerad: jag, sockerjunkien och chokladsvullaren, är inte sugen på godis. Inte alls. Det luktar äckligt och sliskigt vid bakverken på ICA. Otroligt är ordet.
Efter dessa sex veckor står vågen på -5.0 kg. Jag är hur nöjd som helst. Inte bara över vikten utan över att jag faktiskt mår såpass bra som jag gör. LCHF är inget för alla, men för mig - just nu - på detta sätt är det kanon. Jag äter två äggmuffins, enligt recept från 0S-guldmedaljören Björn Ferrys (som f.ö. käkar LCHF) kokbok till frukost, och står mig otroligt nog fyra-fem timmar på dem.
Jajaja, jag låter kanske lyrisk och som en medlem i LCHF-sekten just nu som försöker värva medlemmar. Jag är lyrisk ja, men värva medlemmar tror jag inte på. Det är upp till alla att välja rätt metod för just sig. Och för mig, just nu, är LCHF oslagbart. Jag är glaaaaaad! Sommaren är här, jag är fem kilo lättare och om 48 dagar (förhoppningsvis totalt -10 kg då) sippar jag vin i Barcelona med sju andra brudar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar