fredag 28 januari 2011

Födelsedag

I förrgår kväll när jag och Tommy låg och pratade innan vi skulle sova hypade jag mig själv och min viktnedgångsmetod. Den kunde liksom inte misslyckas. Och jag tyckte det var ett lätt val när det stod mellan att äta godsaker eller bli smal. Bli smal är så jävla mycket viktigare.

I går bakade jag hela dagen. Jag bakade mina godaste tårtor och kakor. Halva dagen klarade jag mig från att äta. Sen började jag slicka av lite vispar och skrapa ur lite bunkar. Men jag åt i alla fall bara smet. Dock inga små mängder...

Åt sen två hemmagjorda veggoburgare också.

Jag hade någon slags förhoppning att nå första målet, att komma under 80 kg, exakt ett år efter att min Tove föddes. Det blev ju inte så. Jag hade gått upp 6 hg. Helt okej ändå, men jag nådde inte målet, tyvärr.

I dag, på Toves 1-årsdag, dukade jag upp alla dessa kakor och tårtor. Då var jag ju tvungen att äta av dem gräddade också. Inte bara smeten. Hur ofta fyller ens barn 1 år liksom...?

Ja, men nu är kalasandet över. Återstår bara en grej. Sandra ska flytta till Sthlm och ska ha avskedsmiddag på helt enkelt i morgon. Jag ska sköta mig hela dagen förutom just på kvällen. Och ingen alkohol. Tror jag iaf.

Men viktnedgången är ju på längre sikt än så här. Ibland måste man få festa till det. Eller hur?

1 kommentar:

  1. Självklart! Problemet är ju när man gör som jag och resonerar som att den dagen/veckan redan är förstörd så att man lika gärna kan fortsätta goffa "tiden ut". Det är återigen den där gyllene medelvägen. Smalisarna äter ju definitivt på kalas..!

    SvaraRadera